|
Pny's guide till attBygga ett Regnskogsterrarium

Teknisk Utrustning:
Belysningen är nog det viktigaste att tänka på om man vill skapa ett vackert
regnskogsterrarium med levande växter. Ju större terrarium man har desto mer ljus
behövs det för att tillgodose växternas behov. Tänk på att växter kan ha vitt
skilda ljusbehov, placera därför ljuskrävande växter högt i terrariet, nära
ljuskällorna där de får gott om ljus. Vad beträffar grodorna så bryr sig inte dom
om vad du väljer för ljus.
Två vanliga 55cm lysrör om vardera 15W är absolut minimum till ett terrarium
med måtten 50x50x50 cm. Man kan även komplettera med spotlights för att skapa
stämningsfulla effekter, som t.ex. illusionen av en solbelyst skogsglänta.
Spotlights brukar bli även mycket varma och kan därför användas som en kompletterande
värmekälla.
Vi väljer en lysrörsramp med plats för två av de nyare smala lysrören, T5
(Länk till bild)
som är något ljusstarkare än de vanliga lysrören. En ramp med 2st T5-rör på 24
Watt vardera passar lagom diagonalt över vårt regnskogsterrarium. Ett par W-formade
reflektorer tar väl vara på det ljus som lysrören avger.
(Länk till bild)

Luftpumpen är inte nödvändig för terrariet, men den är till god hjälp när
man skall få till en god ventilation i terrariet. I vår lösning pumpar luftpumpen
frisk luft från terrariets utsida till en såkallad "syresten" (vanligt akvarietillbehör)
i vattnet inuti terrariets dubbelbotten. Därmed fuktas den nya luften och
pumpen bidrar på så sätt både till ökad luftcirkulation och ökad luftfuktighet
i terrariet. (Länk till bild)
När det gäller värmekällor så finns det en del olika alternativ.
Man kan tex använda en doppvärmare för akvariebruk. Men det finns en
uppenbar brandrisk om den torrläggs, så man måste se till att den alltid
täcks av vatten och inte ligger mot något brännbart. Vidare finns det
vattentäta värmekablar som man lägger ut på terrariets glasbotten.
Dessa är ett bättre alternativ eftersom de inte alls blir lika varma
som doppvärmaren och i allmänhet klarar av att torrläggas. Slutligen
finns det också värmemattor som placeras under terrariet på utsidan.
Väljer man denna lösning bör inte ställa terrariet direkt på värmettan
utan ta en frigolitskiva eller liknande till att ha under terrariet
och skära ut en yta motsvarande värmemattan så att terrariet inte
vilar på själva värmemattan. På så sätt fördelas terrariets tyngd
på ett bättre sätt och man minimerar risken för sprickor pga
snedbelastning
Alla dessa värmekällor kan styras antingen med en enkel timer
(tidströmställare), eller med hjälp av en separat termostat, vars
temperatur-sensor får placeras på ett strategisk plats i terrariet.
Många doppvärmare har inbyggd termostat och då får man se till att den
står tillräckligt högt inställd innan man gör den oåtkommlig under
bottenmatrialet
Vårt terrarium, som är placerat i en garderob, är utvändigt isolerat med
"liggunderlag" under, bakom och på båda sidorna. Detta, tillsammans med
den starka belysningen och pumpen till vattenfallet gör att temperaturen
håller sig kring 24-25 grader dygnet runt. Därför behövs det i vårt fall
ingen särskild värmekälla. Den doppvärmare som vi grävde ned längst
ner i bottenmatrialet när vi gjorde vår botten kan endå vara bra som
backup.
(Länk till bild)
En hygrometer är ett instrument som mäter luftfuktigheten i terrariet.
Det finns både analoga och digitala hygrometrar på marknaden. Gemensamt för
dom är att de har en givare som på något vis reagerar på luftfuktigheten.
Givarens signaler omvandlas av instrumentet till ett mätvärde för relativ
eller absolut fuktighet. Ett regnkogsterrarium för pilgiftsgrodor bör ha
en relativ luftfuktighet på 80-90 % för att grodorna ska trivas bra.
(Länk till bild)
Regnskogsterrariet behöver duschas regelbundet för att luften däri
skall upprätthålla en hög luftfuktighet. Detta kan givetvis göras för hand,
men vill man undvika att känna sig bunden vid terrariet och dess skötsel är
det en god idé att investera i ett automatiskt regnsystem.
I vårt regnskogsterrarium har vi installerat ett regnsystem med namnet
"Tropical-Rain", Det består av en 24 volts högtryckspump med ett arbetstryck
på 9 bar/125psi, två fina duschmunstycken, en t-koppling och 5 meter slang.
Undvik att rikta duschmunstyckena mot glaset, det bildas lätt
kalkavlagringar som är mycket svåra att ta bort. Det gör ingenting om det
finns områden i terrariet som inte duschas lika mycket, det kan tvärtom
vara bra om man har lite torrare ytor till de växter som är lite
känsligare mot fukt.
Regnsystemets pump kopplar man till en minuttimer, som får slå
på bevattningen några gånger per dag. Vårt terrarium klarar sig bra om
man kör regnystemet 3 ggr per dag, morgon, middag och kväll. Hittar man en
sekundtimer kan man korta ned bevattningsperioderna ytterliggare och
istället köra bevattningen vid fler tillfällen under dygnet.
(Länk till bilder)
En vanlig dunk duger som vattenreservoar. Har man plats kan det vara
praktiskt med en stor dunk på tex 25 liter, för då räcker vattnet i många
veckor (månader?) mellan påfyllningarna. Man bör under alla omständigeter
placera regnsystemets vattenreservoar lägre än munstyckena för att undvika
att vattenet läcker ut i terrariet då pumpen är avstängd.
Ett billigare alternativ till att köpa ett färdigt regnsystem är att
bygga ett eget med en enklare spolarpump, pentrypump eller akvariepump och
munstycken från tex Gardena. Nackdelen med denna lösning är att desa pumpar
inte orkar ge tillräcklig tryck för att ge den fina dimma som de färdiga
regnsystemen med högtryckspump gör. En följd av detta blir att en större
mängd vatten tillsätts vid varje duschning, som då fyller upp terrariets
dubbelbotten snabbare. Notera också att många spolarpumpar brukar dra
väldigt mycket ström och kan därför bli alltför varma på bara en minut.
Ett annat alternativ till regnsystem är att installera en "fogger"
som fuktar regnskogsterrariet med fuktig dimma.

Omvänd Osmos eller Reverse Osmosis (RO) är en process som avskiljer
mineraler och salter från vattnet till terrariets regnsystem. Detta sker
genom att vattnet under tryck tvingas igenom ett semipermeabelt
(halvgenomsläppligt) membran där vattenmolekylerna kan passera men där
mineraler, salter och andra föroreningar fångas upp. Detta medför att man
slipper vattenfläckar och kalkavlagringar efter regnsystemets vatten på
terrariets rutor. Många orkideer och andra växter trivs också mycket
bättre i kalkfattigt vatten.
(Länk till bild)
Tillbaka - Nästa (Växter)
All Text And Photos Are Copyright: www.pny.se
|